Just nu saknar jag vår öppna förskola. Den hade öppet fram till juli så nu är den stängd fram till onsdag. Vår öppna förskola som är som en extra familj. Där man på onsdagar köper billigt hembakt fika, på torsdagar nybakta scones och på fredagen kan äta frukostbuffé. Älskade öppna förskola, ni har varit och kommer fortsätta vara min räddning. Dagar när jag inte orkar så är barnen glada ändå för de får springa runt där och leka. Nu ska Charlie dessutom få börja i kören samt pysslingarna (de pysslar alltså :P ).
Men det lär aldrig bli detsamma igen. En av de anställda har slutat. Hon tar pension nästa år så nu passar hon på att testa en annan arbetsplats i ett år. Självklart ska hon göra det, men hon är en väldigt underbar kvinna. Hon ser ens svårigheter och kan bemöta dem helt rätt. Barnen älskar henne ju dessutom. Men nu får andra barn chans att älska henne också :)
Men nog hade jag önskat att hon skulle stanna kvar. Men det ska nog gå bra ändå :) Men nu vill jag att det ska bli onsdag så vi kan gå dit igen! Imorgon får vi testa en ”ny” öppen förskola, på herrhagen. Om vi orkar. Eller ja, om jag orkar.
