Än en gång har jag och Charlie varit och matat katter hos grannen. Vi var i symbios idag verkligen. Jag började med att fylla på nytt vatten, han hämtade kattmatsburken och började fylla på. Jag diskade ur faten medan han höll på och lagom till att han var färdig var det dags att tömma kattlådan. Så jag gjorde det medan han sopade runt kattlådan. Det kändes så skönt att vi kunde göra något tillsammans, på hans villkor. Snabbt går det också för den delen, men det var inte just snabbheten som var det avgörande. Det var att han dels ville hjälpa till och att han fick känna att han verkligen hjälpte till. Man tänker inte alltid på det, men även små barn behöver känna sig viktiga. Duktiga.
Vi gick tidigare och pratade om vad han skulle tänkas vilja ha för egen syssla. Som är hans att sköta. Då ville han ha att dammsuga hallen. Så två gånger i veckan ska han se till att hallen blir dammsugen. Långsamt tänker jag att det kan bli mer och mer som han kan hjälpa till med. Inte för att det behövs, utan för att han ska få stärka sig själv. Det har varit en väldigt bra dag i dag med Charlie. Joakim har dock varit jäklig som vanligt, han gillar att nypas, bitas, rivas och sparkas. Vilket ingen annan gillar.
Imorgon ska vi ta oss iväg till barnens mormor och hälsa på. Charlie har tjatat efter mormor så det är på tiden :)
