I början av veckan hade jag två vävda långsjalar, att bära barnen i. Imorgon har jag inga. Den fina regnbågssjalen har jag skickat iväg för att göras om till Mei tai, vilket är en form av ”knytbärsele”. Den fina, mjuka Paisley-sjalen ska imorgon postas till sitt nya hem. Tyvärr fungerar inte långsjal för mig. Jag får inte till sätet och mina barn är inte tålmodiga. Så för mig kommer det vara sele och Mei Tai som gäller. Men vad gör egentligen det? Mina barn blir burna. I ergonomiska bärdon som gör att jag kommer orka. Visst hade jag kunnat spara regnbågen för att ha när man kan göra andra knyt med Mikael, men det enda knytet jag får till tar hårt på axlarna. Då är det mycket bättre med en Mei Tai som jag kan använda direkt och som avlastar bra på hela överkroppen.
Jag passade också på att köpa ett matchande amningshalsband. Inte för att jag ammar, men Mikael tycker om att hålla i någon när han ligger i famnen och sover. Hellre ett halsband än halsringningen på min tröja känner jag ;) Hon som ska sy hoppas ha tid att göra detta under helgen, och det hoppas såklart jag med! Jag är jättespänd på att se hur det blir :)
