Vissa föräldrar frågar sig: ”Vad ger förskolan som inte jag kan ge mina barn?” och då känner jag lite att kanske har man då valt fel förskola. Det finns inte ens chans att jag skulle hänga med i att lära mina barn vad de skulle lära sig på förskolan. Då skulle jag först få sitta och räkna matematik med Charlie, innan vi lär oss mer om bokstäver. För att sen sitta och ramsa med Joakim. Räkna med Joakim (Ja, precis. Han är två år och kan räkna till fem). Prata bokstäver med Joakim. Sen ska vi prata om månadens djur. Då skulle jag först behöva läsa på om månadens djur. Denna månaden är det kossan, i alla fall för Joakim. Charlie skulle aldrig nöja sig med: ”Kor har fyra magar”. Han vill veta vad de heter, varför de har olika magar och vad de olika magarna gör. Allt sånt där som jag faktiskt inte har en aning om. Sen är det månadens fågel. Lite engelska på det också? Där ska jag då lyckas med att hamna på både Joakim och Charlies nivå.
Efter detta intensiva pass (ja de gör ju självklart inte allt på samma dag! men det skulle bli intensivt ändå) så är det dags att klä på sig. Antingen ska vi ha gympa, gå till 4H-gården, leka i lekparken eller gå till skogen beroende på vilken dag det är. Hur jag ska hinna detta samtidigt som jag ska stå och laga ekologisk mat från grunden vet jag inte. Kocken på ungarnas förskola gör till och med hemmagjord (förskolegjord rättare sagt) ketchup till de gångerna de äter stuvade makaroner.
Redan klockan 12:15 skulle jag ha blödande magsår. Då ska vi komma ihåg att ungarna ännu inte fått träna det sociala samspelet med barn i samma ålder som de själva. Så då är det bara att klä på sig och dra till närmsta öppna förskola! Efter en sådan dag av stress skulle ungarna ändå inte lärt sig lika mycket som de lär sig på förskolan. Även om jag läst pedagogik har jag inte läst den för åldrarna de har. Vad jag dessutom inte hunnit med i allt det här är Mikael. Barnet jag är hemma med, som också behöver lära sig saker. Även om den enda viktiga saken han behöver lära sig nu är att nacken ska kunna lyfta huvudet. Mikael ska dessutom ha mat och ny blöja med jämna mellanrum. Jag har också glömt bort mellanmålet som ska fixas.
Visst. Självklart behöver min tvååring inte kunna räkna till fem. Min blivande sexåring behöver inte kunna skriva enkla ord. Men det är jäkligt roligt att de kan vad de kan.
Så ja. Förskolan kan lära mina barn saker jag inte kan lära dem. Mest för att de har utbildning och dessutom inte behöver anpassa sin ”undervisning” till tre olika åldrar på en gång då de har grupper utefter ålder. Vår förskola är så långt ifrån en ”förvaring” man kan komma. Det är pedagoger som trivs med sitt jobb. Som saknar barnen när de är lediga eller sjuka. Som har pedagogik i varenda sak de gör. Till och med leksakerna är pedagogiska. En förskola där de verkligen håller sig till läroplanen. Har man det inte som oss kan jag förstå att man tycker att man lika gärna kan ha barnen hemma. Men då är frågan, vill man inte ha det som vi har det?
