Jag är en människa som går ALL IN. Jag kan inte med att veta ”lite”, jag måste veta massor. Det enda jag i princip inte går all in med är när det kommer till hantverk. Då kan jag faktiskt nöja mig med att lära mig lite åt gången. Men med allt annat så måste jag ta reda på ALLT.
Jag har ju tidigare skrivit om Joakim och hans jobbiga hosta. Och hans ansträngda andning. Tillslut, efter tredje medicinen blev han bättre. Jag tror inte medicinen hjälpte det minsta. Utan han hade helt enkelt väntat ut det då. Det gick max två veckor så kom nästa förkylning. Och nästa hostattack. Det enda som funkade innan var coccolianan, men det ville jag inte ge utan att en läkare rekommenderat det. Eftersom den fungerar så att den stänger av hostan så är det ju viktigt att det inte finns slem att hosta upp. Jag har ingen utbildning inom medicin så jag valde att inte ge helt enkelt.
Jag var med Joakim på hans rum en dag och kunde höra varje andetag han tog. När han satt ned och byggde duplo. Man ska inte behöva ha ansträngd andning av att bygga duplo. Jag ringde sjukvårdsrådgivningen. Detta var en söndag och Charlie skulle komma. Vi fick rådet att åka till akutmottagningen på Gripen så det fick Jimmie göra. Joakim ville inte till doktorn sa han, men han fick med sig godispåsen han inte ätit dagen innan så gick det bra. Jimmie fick snabbt komma in och läkaren skrev ut Airomir. Äntligen fick vi inhalationsmedicin! Problemet var att hitta ett apotek där de hade själva inhalatorn! Läkaren skrev ju ut en viss sorts inhalator. Nu menar jag inte själva medicinen utan själva kammaren och masken som man använder. Just den som läkaren skrev ut var tydligen beställningsvara. Detta var lite innan jul, så det var fullt med människor överallt. Jimmie började med att åka till Bergvik, där fanns den inte men personalen var snäll och ringde till alla apotek och fick reda på att den fanns på apoteket på sjukhuset. Så då fick Jimmie åka dit och hämta den. Fortfarande med Joakim med sig.
Just nu får vi ge Joakim medicin tre till fyra gånger per dag. Det är inte så farligt egentligen, men när vi fick den behövde vi bara ge en gång om dagen typ. Om några veckor har vi tid till barnmedicinska mottagningen, men vad de ska göra vet jag inte. Förkylningsastma är ju inte riktigt något det finns test för… Men mest upprörd är jag över att jag inte kunde få medicin till honom när jag var till vår vårdcentral. Där menade de på att de inte kunde skriva ut sånt alls. Trots att jag vet att andra fått det utskrivet där. Och läkaren Jimmie träffade på Gripen förklarade att hen aldrig skrev ut flytande för att man i princip måste överdosera det för att det ska ge effekt. Det är synd att barnen ska gå utan medicin som hjälper för att olika läkare säger olika saker…
Men ja. Alltså. Jag blir ju mer och mer säker på att det är förkylningsastma. Så då måste jag ju läsa på. För jag måste veta ALLT. Det går inte att vara ovetandes enligt mig. Och när det kommer till en sjukdom han med största sannolikhet har så är det väl bra att vara påläst tänker jag. Men ja. Ibland kanske jag går till överdrift. Men i och med att man i det här landstinget måste kunna sätta sin egen diagnos för att få hjälp så…
