Jag träffade en bekant för ett par veckor sedan och vi pratade om hur viktigt det är att, framförallt när man har barnen med sig, att ge en slant eller mat till tiggarna utan affären. Vi brukar alltid ge om vi har några mynt på oss. Joakim vet inte riktigt ännu varför, men till Charlie har jag förklarat att de människorna som tigger behöver pengar för att köpa mat till sig själva och sina barn.
Idag när vi gick till Ica så gjorde Joakim som vanligt, han hälsade glatt ”hej hej” även om hen inte satt där just då. När vi gick ut ur affären hade hen kommit tillbaka och Joakim hälsade än en gång. När vi gick förbi utan att ge pengar blev han riktigt arg. Han förstod inte där och då att meningen var att ge pengen som satt i vagnen och att vi skulle ställa tillbaka den först. Så fort pengen ploppat ut så fick Joakim slanten och han sprang målmedvetet och la pengen i muggen.
För mig är det viktigt att ge en slant. Framförallt när jag är lyckligt lottad att kunna mätta hela familjen och efter det ha pengar kvar. Det är viktigt att visa barnen att man ska inte vara girig. Den tian vi lägger i muggen skulle vi kanske på sin höjd köpa en glass för. Då är det bättre att ge den till någon som inte har råd med mat. Det är också viktigt att ge barnen en nyanserad bild. De är lyckligt lottade att få mer än vad som är nödvändigt. Lyckligt lottade att kunna gnälla över att de har ”fel” sparkcykel. Då är det viktigt att försöka förklara att en sparkcykel överhuvudtaget inte är en självklarhet.
Nu ger jag självklart pengar även om inte barnen är med, men oftast har jag ju ett av barnen med mig vad jag än gör. Jag hade gett pengar även om jag inte hade barn, men nu känns det än mer viktigt och jag vet hur lyckligt lottad jag är. Jag tycker det är jobbigt att se att det finns människor som inte är lika lyckligt lottade som mig och jag önskade jag kunde hjälpa dem mer än att ge några kronor.
