Idag var vi till Willys och handlade. Direkt innanför grindarna står potatisen så vi stannade där. Jag hör ett barn komma mot grindarna och ropa efter sin mamma och gråter. Jag såg paniken hos barnet som bara ville ut. Hen kanske trodde att mamman gått ut. Med tanke på att jag var i en position där jag kunde tänka logiskt förstod jag att med största sannolikhet var mamman någonstans inne i affären då man inte kan gå ut genom grindarna.
Jag går fram till barnet och frågar om hen letar efter sin mamma. Hen tar min hand som jag, utan att tänka mig för håller fram, och säger att det är så. Jag försöker få reda på var hen stod när hen senast såg sin mamma och dubbelkollade så att mamman faktiskt var med i affären. Så att det inte var så att barnet sprungit i förväg upp för rulltrappan och mamman letar vid förbutiken.
Det tar inte alls lång tid så hör jag hur mamman ropar på barnet, antagligen helt ovetandes om paniken barnet upplevt bara några minuter tidigare. Barnet springer dit, vänder sig om och ropar till mig: ”Hon är hittad nu!”. Jag går tillbaka till min egen familj och får en tankeställare utan dess like.
Mamman gjorde som många andra föräldrar gör. Hon gjorde absolut inget fel. Hon gick några steg i förväg, hamnade kanske bakom en hylla och var upptagen med det äldre syskonet så hon hörde inte barnets rop. Vi är väl många föräldrar som går några steg före barnen? Tror att de är med när de egentligen inte är det osv. Jag tror ofta att mina barn tänker mer logiskt än de gör. När man kommit ifrån någon i affären är det ju mest logiskt att gå framåt. Det här barnet gick istället bakåt. Vilket antagligen var logiskt. För hen.
Med det här sagt kommer jag alltid försöka ha koll. Den enda vi går i förväg från nu är ju Charlie, och han är gammal nog att förstå: ”Jag går och hämtar mjölk, kom dit sen när du kollat klart”. Men verkligen tänka på att säga till honom var vi går och innan man går in i affären ha en bestämd mötesplats. ”Om vi försvinner från varandra så träffas vi vid godiset” t. ex.
Så kom ihåg det. Barn tänker inte logiskt när de grips av panik, det gör inte vi vuxna heller. Så hjälp dem genom att ha en plan!
