Den här bilden visar varför jag väljer att använda bärsjal och bärsele. Där går jag med min tvååring i handen och tillsammans med honom upptäcker jag världen. På magen har jag en nöjd bebis som jag får möjlighet att knyta an till. Visst skulle han kunna ligga i en barnvagn, men varför när vi bägge njuter av att få möjlighet att lära känna varandra bättre? Jag vet inte om det finns något Mikael gillar bättre än att sova mot mig. Få känna min doft. Att vara trygg.
Med tre barn behöver man så många händer fria som möjligt. Går jag med en barnvagn har jag hela noll händer lediga. Med bärsjal eller bärsele har jag två. En till vardera gående barn. Jag kan hjälpa dem måla, klippa, knäppa dragkedjor och liknande. Med en bärsjal behöver jag inte säga: ”Gå till pappa” när Joakim vill hålla hand. Att jag sen lagt betydligt mindre pengar på sjalar än vad andra lägger på en syskonvagn är ju också ganska bra ;) Bärdonen tar dessutom mindre plats än en vagn och det är enklare att åka buss med två gående barn och minsta på magen.
Jag säger inte att bärande passar alla. Men det passar oss. Såpass mycket att ibland kommer Joakim med selen i handen och vill komma upp. Så pass att jag bara behöver halvt knäppa selen innan Joakim kommer och vill upp. Så pass att när Mikael har enormt svårt att komma till ro så somnar han på bara några minuter mot mitt bröst. Jag vet inte hur jag skulle klarat min utan mina bärdon. Alls.
