Jag är en person som gillar att hålla mig till regler. Framförallt om de finns för att visa respekt för andra. I lördags var hela familjen till Leklandet så barnen fick leka av sig. Ja, Mikael lekte inte särskilt mycket, han sov bara. Där kan jag bryta mot rekommendationerna när det står att en kana är rekommenderas från tre år. Joakim får åka ändå, men i ett knä t. ex. Men där går också min gräns för vilka regler jag bryter emot. Det finns en avdelning som är anpassad för barn upp till tre år. Den består kort och gott av ett litet bollhav med två maskiner som suger upp bollar. Ni hör ju själva. På leklandet bör det finnas en mängd andra saker som barn över tre år tycker är roliga. Ändå så står där 5-6 åringar och tar över bollhavet. Det är inte okej.
Ja, Charlie var med i bollhavet. Men han höll sig till sitt hörn. Kastade inga bollar. Väntade på sin tur att stoppa i bollar i maskinen. Han var en av få kan jag säga. Det finns också många rutschkanor. Hur gammal är man när man lär sig att använda stegen/trappan för att komma upp? Joakim är två år och vet det. Tydligen finns det barn i 8+ årsåldern som inte vet det. Som klättrar upp PÅ kanan medan man sitter högst upp och väntar på att åka. Jag skyller inte på barnen i det här. Jag skyller på föräldrarna. Som sätter sig med en kopp kaffe i caféet och låter barnen löpa amok. Som har noll koll på att de ockuperar studsmattorna medan andra sitter och väntar i en halvtimme på att få hoppa. Det stör mig. För jag lär mina barn att göra rätt. Vad händer? De blir överkörda av barn som inte fått lära sig det.
I dag hade jag tvättstugan. Jag tvättar sällan i tvättstugan. Det är fel tider för att det ska fungera för oss. Sen har vi ju en tvättmaskin. Men idag skulle jag använda den. Det börjar sådär. Jag öppnar dörren och mitt på golvet ligger en hoprullad strumpa och på bänken står en förpackning med tvättmedel. Direkt inser jag att personen innan antagligen inte tagit ut sin tvätt från torkrummet. Jag har en missnöjd Mikael sjalen så jag skyndar mig att fylla maskinerna, starta dem och går hem. En timme senare kommer jag tillbaka. Börjar med att gå in till torkrummet. Där står en tvättkorg. Och där hänger kläder. En sak är säker, det är inte mina kläder. Utan personen innan har låtit kläderna hänga kvar. Med flit. För detta är inte första gången det händer. Jag är ”snäll” nog att ta ned kläderna, slänger in dem i tvättkorgen och ställer ut tvättkorgen. Vår tvättstuga har nämligen tidslås, så personen innan kommer inte längre in. Händer det igen tänker jag vara ”elak” och låta tvättkorgen stå kvar inne i torkrummet.
Visst, det är inte mycket jobb att ta ned lite tvätt. Men kom ihåg, jag hade en missnöjd Mikael i sjal. Då vill inte jag behöva ta hand om någon annans skit. Och ja, det är korta tvättpass. Det är på håret att man hinner tvätta fyra maskiner. Men så är det ju för alla. Det är ju knappast mitt fel och jag ska inte behöva ta hand om det. Jag hade också bara fyra timmar på mig. Ändå lämnade jag tvättstugan, städad, 20 minuter innan min tid var slut. Utan tvätt hängande i torkrummet.
Det handlar om respekt. Är det så himla mycket begärt? Vad jag tolkar utifrån storlekarna på kläderna så var personen som lät sin tvätt hänga kvar i alla fall myndig. Vid den åldern ska man veta vad respekt är. Barnen på Leklandet behöver fortfarande hjälp med det. Men det är tydligt att överallt försvinner respekten för andra.
