Jag vet inte om det är något bara vi ”värmlänningar” säger eller om andra säger det också, men om man vill variera sig och inte bara säga: ”När grisar flyger” så kan man också säga ”När älva brinner”. Älva som är Älv alltså. Vattendraget. Det är inte Tingeling som ska brinna.
I morse var jag inte så pigg. Jag är sällan det. När jag var liten var jag en morgonmänniska. Trots att jag bodde närmast skolan (jag såg den från mitt sovrumsfönster) så var jag där först, för jag gick upp så tidigt att jag inte visste vad jag skulle göra med dagen. Detta var innan ADSL flyttade in i vårt hus. Nu för tiden är morgonen alltid för kort. Eller så kommer den alltid för tidigt. Just idag kom den på tok för tidigt. Mikael ville inte somna om och Joakim var och härjade i vårt rum. Inte för att sova utan för att härja. Det var riktigt tröttsamt. Till tanken slog mig: ”Var är Charlie?!”. Charlie är ALLTID först med att vakna. Om han är vaken och Joakim springer in till oss så springer han efter. Så var är Charlie? Kollar klockan. Den är kvart i sju.
Går in till barnens rum. Där ligger Charlie i sin säng. Jag kollar så han andas, och det gör han. Där kanske man kan förstå hur sällan det händer att Charlie sover ”länge”. Det är inte ens länge. Det finns många barn som sover till åtta. Men inte Charlie. Han kan komma in klockan fem på morgonen och fråga om han får sätta på TV’n. Jag har inte varit med om att han sovit längre än till klockan sex på flera år. Inte ens när han fick vara uppe till tolvslaget på nyår. Han vaknade inte fören halv åtta. När han insåg att Jimmie redan åkt till praktiken så sa han: ”Oj vad tidigt han åkte”. Då fick man skrattande svara: ”Nej, det är du som vaknade sent Charlie”.
Detta kan för mig bara förklaras i att älva brinner eller grisar flyger. Han var minsann trött efter sin helg i husvagn.
